Elanvändning i Sverige

Sverige har en hög elanvändning och det beror på vårt nordliga läge med kalla vintrar och en elintensiv basindustri. Vi använder drygt 14.000 kWh el per invånare och år och ligger på sjätte plats internationell sett.

All mänsklig aktivitet påverkar miljön på något sätt. Produktion av el är inget undantag. Därför är det viktigt att det görs på ett sådant sätt så att påverkan blir så liten som möjligt. Svensk elproduktion är koldioxidsnål till 95 procent, vilket bara Island, Norge och Nya Zeeland kan konkurrera med i resten av världen.

I Sverige använder vi relativt sett mycket el per capita. En av orsakerna är vårt kalla klimat. En annan orsak är att vi har gott om elintensiv industri i Sverige, vilket är bra. Inte bara för ekonomin och arbetstillfällena utan också för miljön. Ett ton gjutgods i järn producerat i Sverige släpper bara ut sju procent av mängden CO2jämfört med samma produkt från Kina – inklusive tillverkning och transport.

När klimatanläggningen i en bil görs om, så att den går på el istället för bensin, kan den utföra samma arbete fast med mindre energi.

Fler elprylar betyder inte mer el

För varje år som går blir vi duktigare på att använda el och annan energi så effektivt som möjligt. Det gäller framför allt inom den tekniska utvecklingen. En ny TV år 2012 behöver bara 7 procent av den energi som en TV från år 2003 gör för att göra samma sak. Nästan lika stor effektivisering har skett inom vitvarusidan med våra kylar, frysar och så vidare.

Vi använder el till allt fler saker varje år. Framför allt är det TV, datorer och underhållningsprylar som exempelvis TV-spel som blir fler i våra hem. Trots detta ökar inte användningen av hushållsel i Sverige. Detta beror i första hand på att tekniken hela tiden utvecklas och blir mer och mer effektiv.

En mänskligare värld går på el

Ur Globaliseringsrådets rapport, Världens välfärd: Fyra decennier som förändrade planeten, kan följande läsas:

Få saker betyder så mycket för ett lands utveckling som tillgången till el. Nästan hälften av världens befolkning lagar mat genom att elda inomhus med ved, kol och dynga eftersom de inte har gas eller elektricitet. Denna hälsofarliga inomhusluft orsakar lung- och andningsbesvär som tar livet av 1,6 miljoner människor varje år, varav mer än hälften är barn. I dessa länder skövlas också skogarna för att mätta behovet av ved för att göra upp den dagliga elden.

Om man säger att teknisk och ekonomisk utveckling förstör miljön, bygger det på att man glömmer bort dessa traditionella miljöproblem. Traditionella miljöskador på liv och hälsa är tio gånger större än industriella i Afrika, fem gånger större i Asien och två och en halv gång större i Latinamerika. Före industrialiseringen dog mellan vart femte och vartannat barn innan det blivit ett år gammalt. Idag är spädbarnsdödligheten i u-länderna 5,6 procent och i i-länderna 0,6 procent. En viktig faktor som nämns i forskningen är tillgången på elektricitet. En studie i Bangladesh tyder på att 100 barn skulle räddas varje dag om moderna former av energiproduktion kom de icke-elektrifierade byarna till del.

För att spara energi totalt sett – och inte minst lämna det tidigare höga oljeberoendet – har industrin övergått till elbaserade lösningar. Detta gäller genomgående för ökad energieffektivisering; energi sparas totalt sett genom olika slags ellösningar.

Effektivisera och spara pengar

Intresset för att påverka den egna elanvändningen – och därmed de egna kostnaderna – ökar hela tiden. Utvecklingen har drivits på av bland annat senare vintrars höga elpriser.

Energieffektivisering kommer starkt och drivs på av politikerna både nationellt och inom EU. Elföretagen erbjuder i ökad omfattning olika slags energitjänster för att hjälpa elkunderna att effektivisera och spara pengar.

Detta sker vanligen genom att enskilda kunder installerar solpaneler på taket eller bygger ett mindre vindkraftverk.

Allt detta är givetvis positivt. Elbranschen är dock övertygad om att de kommande årens utveckling – inte minst introduktionen av elfordon – kommer att bidra till ökad elanvändning.

Elvärmen minskar

Utvecklingen för elanvändningen i Sverige sedan år 1970 enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) framgår av bilden:

Långsiktigt har elvärmeandelen minskat, det har skett successivt de senaste 20 åren. Den temperaturberoende elvärmen är nu nere i 20 TWh (miljarder kWh). I statistiken räknas även in den el som åtgår till att värma tappvarmvatten i våra bostäder och lokaler. Om detta inkluderas, är andelen elvärme 30 TWh. Det ökade behovet av kylning, framför allt för att öka komforten i våra bostäder och på våra kontor, bidrar också till ökad elanvändning. Av förklarliga skäl är elanvändningen som högst under den kalla årstiden. Det innebär att hela det svenska elsystemet måste vara dimensionerat för att klara av även de kallaste dagarna på året. Så här ser elförbrukningen ut för fyra olika typer av elanvändare, dock kan variationerna vara stora:

Elvärme småhus 25 000 kWh inklusive hushållsel.
Småhus med bergvärmepump, 13 000 kWh inklusive hushållsel.
Småhus med fjärrvärme eller individuell panna, 6 000 kWh hushållsel.
Lägenhet, 4 000 kWh hushållsel.

Källa: svenskenergi.se