Snabbhjälp till vanliga ärenden
Välkommen! Här kan du hitta information som är intressant för just din situation.
Välkommen! Här kan du hitta information som är intressant för just din situation.
När du flyttar in i ett hus eller en lägenhet på en ort i Södra Hallands Krafts nätområde är det vi som ser till att du får el. För att få el till ditt boende behöver du två avtal. Ett med oss som elnätsföretag och ett med elhandelsföretaget som skall leverera den el du använder. Båda företagen bör kontaktas i god tid innan du flyttar in. Om du inte själv väljer elhandelsföretag är Södra Hallands Kraft din anvisningsleverantör.
Anmäl din flytt till oss i så god tid som möjligt. Både till oss som elnätsföretag och ditt elhandelsföretag. Vi rekommenderar en månad innan du flyttar från ditt nuvarande boende. Med bra framförhållning upphör dina avtal i rätt tid och du slipper onödiga kostnader.
Flyttar du in i ett hus utan indragen el eller om du bygger ett nytt hus behöver du en nyanslutning.
Behöver du hjälp med vilket elhandelsavtal du ska välja är du alltid välkommen att kontakta oss på tel 0430-480 90.
Du kan även snabbt och enkelt här på hemsidan få hjälp med att välja det som bäst passar just dig och ditt hem.
Du väljer själv hur du vill betala dina fakturor, välj mellan pappersfaktura, e-faktura eller autogiro.
Nej, tyvärr. Då vi fakturerar de flesta kunder varje månad så kommer nästa faktura bli ännu högre om man dels ska betala sin månatliga faktura samt avbetalningen.
Tycker du att din faktura är krånglig att läsa? I vår fakturaförklaring försöker vi beskriva de olika delarna så tydligt som möjligt. Tveka inte att kontakta kundservice om du behöver mer hjälp.
Din faktura hittar du på mina sidor, som finns på vår hemsida. Här loggar du smidigt in med Banktid eller kundnummer. Du kan även följa din förbrukning och teckna om ditt avtal på mina sidor.
Ta kontakt med en behörig elektriker i god tid innan du vill ha arbete utfört på din elnätsanslutning. Om arbetet skulle involvera förändringar i vårt elnät sköter elektrikern i sin tur kontakterna med oss. Om förändringen kommer att innebära kostnader för dig kontaktar vi dig med en prisuppgift.
Vid förändringar av elen i ditt hus behöver du kontakta en elektriker.
Läs mer under Jag behöver en elektriker.
Behöver du sätta ut ledningar för el? Boka en tid för ledningsvisning innan du påbörjar arbetet.
Vi hoppas kunna erbjuda fastprisavtal igen, men osäkerheten på elmarknaden är för stor för att kunna erbjuda detta idag.
2011 delades länderna i det nordiska elsystemet in i elområden. Den främsta anledningen var att jämna ut konkurrensfördelar mellan olika regioner med varierande prissättning. Sverige fick fyra elområden – från SE1 i norr till SE4 längst i söder. Sedan dess förhåller sig elpriset i respektive elområde till ett gemensamt riktpris, ett så kallat systempris. När ett område kan tillgodose hela sin konsumtion med egenproducerad el så följer man systempriset. När det i stället blir ett överskott eller underskott justeras priset i elområdet därefter – det görs en områdesjustering.
Att det fasta elpriset (terminspriset) varit så mycket högre än det rörliga elpriset (spotpriset) i sommar beror till stor del på den riskpremie som tillkommer i ett fastprisavtal. Riskpremien i ett fastprisavtal ska täcka upp för de variationer i elanvändningen som uppstår då det t.ex. blir kallt i landet, då kunden laddar sin elbil eller producerar solcellsel. Denna riskpremie slipper man betala i ett rörligt avtal där man istället får ta del av både prisfall och prisuppgångar.
Underliggande faktorer som priserna på gas och kol samt priset på utsläppsrätter i Europa påverkar elpriset för oss i södra Sverige extra mycket pga. att det finns elnätsförbindelser till Europa. Oron som finns i Mellanöstern driver upp gas- och kolpriserna och därmed våra elpriser ytterligare.
Sverige består av fyra elområden SE1-4. I norra Sverige produceras det mer el än det förbrukas. I södra Sverige är det tvärt om. Under delar av året finns det inte tillräcklig kapacitet i elledningarna för att transportera elen från norr till söder. Då måste SE4 importera el från Europa, vilket betyder att SE4 priser påverkas av prisbilden i Europa mer än övriga elområden i Sverige.
Elpriserna har de senaste åren varierat från flera kronor per kWh ner till ”minuspriser” i elområde 4. Negativa elpriser blir allt vanligare pga. att elproduktionen blir alltmer väderberoende.
Vad innebär då detta?
Kan man tjäna pengar på att använda el när man har ett timprisavtal och kan man som solelsproducent bli skyldig att betala för elen man producerar? Nej, troligtvis inte.
Elpriset vissa dagar kan vara väldigt lågt och t.o.m. negativt om det är väldigt blåsigt och soligt pga. att det blir överskott på el.
Det lönar sig alltid sig alltid att styra elanvändningen om man har timmätning och är då elpriset negativt påverkar du din totala kostnad en hel del.
Även med rörligt avtal (schablon) blir det totala månadspriset lägre.
Men om elhandelspriset är negativt så behöver man betala elskatt och moms per kilowattimme. Det negativa priset måste ligga på minst -50 öre/kWh för att det ska löna sig att använda mer el än man behöver. Dessutom betalar man för överföringen av elen till nätbolaget, vilket betyder att det krävs ordentligt negativa elpriser för att det ska vara lönsamt att slösa på elen.
Som elproducent kan det verka som en förlust att få minuspriser på elen som skickas ut i nätet men faktum är att som elproducent kompenseras man på flera sätt.
Man får både skattereduktion på 60 öre/kWh och från nätägaren får man den s.k. nätnyttan.
Även om det vid vissa tillfällen är låga priser eller t.o.m. minuspriser så kommer man ändå att tjäna på elen man säljer.
Vad är då kontentan av det här?
Jo, sannolikt kommer man inte att påverkas märkbart av negativa elpriset och det lönar sig inte att slösa med elen. Det viktigast är att vi använder så lite el som möjligt, det tjänar vi mest på och det är ju även bäst för miljön.
Det vanligaste är schablonprisavtal, ett genomsnittspris uträknat efter den aktuella månadens medelspotpris och det kollektiva förbrukningsmönstret. Det priset påverkas inte så mycket av att elpriset sticker iväg enskilda timmar eller dagar, även om sådana ökningar förstås har en påverkan på månadens snittpris som helhet.
Väljer du däremot ett timbaserat avtal så behöver du vara uppmärksam på den typen av svängningar. Med timdebitering betalar du för din exakta förbrukning under månaden, timme för timme. Om du kan flytta delar av din förbrukning till de timmar på dygnet då priset är som lägst så kan du vinna på timdebitering. Det som gör märkbar skillnad är de stora grejerna; billaddning, uppvärmning av spabad eller pool, framför allt uppvärmning av huset. Kan du styra detta till när priset är som lägst kan du vinna mycket.
Samtidigt måste du bevaka de rörliga timpriserna dagligen för att veta när det är dags att förbruka el och när det verkligen inte är det. Oftast är elpriset som högst när förbrukningen går upp, som på morgonen när industrin startar upp, medan priset går ned när industrin stänger och den totala förbrukningen går ned. Kärnkraftsproduktionen har minskat och sol och vindkraftsproduktionen har ökat. Sol- och vindkraft har fått en större andel av den totala elproduktionen, vilket kan medföra låga priser även mitt på dagen om det blåser mycket eller solen skiner.
Solcellsproduktionen används av egna fastigheten men under de timmar då produktion överstiger konsumtionen, säljs överproduktionen ut på elnätet.
Ersättning för denna överproduktion får solcellsproducenten enligt gällande timspotpris på elbörsen, Nordpool, dvs. varje timmes unika pris som multipliceras med det antal kWh som produceras dessa timmar.
Ersättningen för överproduktionen redovisas som en minuspost på fakturan, dvs. en ersättning till kunden för överproduktionen.
Är ersättningen större än kostnaden för konsumtionen så regleras detta på nästkommande faktura.
I slutändan korrigeras detta när solcellsanläggningen producerar mindre och konsumtionen i fastigheten ökar.
Utöver detta får man för tillfället en statlig subventionerad ersättning på 60 öre för varje överproducerad kWh som man inte själv konsumerar.
Denna ersättning kommer på deklarationen, max för 30 000 kWh/år.
På nätavgiften erhåller man en ersättning på 3,6 öre per kWh på överproduktionen. Detta för att man som solcellsproducent levererar el till nätet. Denna ersättning får man reglerad på sin faktura.
Då får du vara beredd på att du kanske får begränsa dem till den effekt elnätet klarar av att ta emot, till dess att vi förstärkt nätet. Hur mycket effekt som kan matas in på elnätet beror på ledningarna från transformatorn och fram till ditt hus. Det innebär att en granne kan bli tilldelad mer effekt för att elnätet är starkare dit.
Alla solcellsinstallationer ska anmälas till oss med en föranmälan, detta gör din elinstallatör. När vi fått in den tittar vi på nätet där den ska installeras och gör beräkningar som visar vilken påverkan det blir på elnätet. Där avgör vi om solcellerna går att köra på full effekt eller om de får installeras med begränsad effekt tills nätet blir ombyggt. Vilken effekt du kan mata ut på elnätet meddelas dig/din installatör på installationsmedgivandet. Du kan bli tilldelad 0kW, det innebär då att du inte får mata ut effekt på nätet men du får täcka din egen konsumtion, vilket du alltid får göra.
En av trenderna vi ser är att de solceller som monteras på villor har större effekt än tidigare, tekniken har blivit både effektivare och till lägre pris. Nu är det ganska vanligt med installationer på 17kW, vilket motsvarar 25A.
Det betyder att det är många som producerar mer än vad de konsumerar. Normalt ligger en villa runt 6-12kW. Dessutom sammanfaller inte produktion från solceller och konsumtionsbehovet för en villa. Solcellerna producerar som mest på sommaren, medan en villa förbrukar som mest på vintern när värmesystemet går som mest.
Vårt elnät har fram till idag byggts på ett sätt där kunderna setts som rena konsumenter, vilket innebär att det från transformatorn går det ut en grov kabel, som sen blir mindre ju längre ut i nätet man kommer och den minsta kabeln är den som går in till huset. Nu när produktionen sker i hushållen, ska den elen matas ut genom de klenaste ledningarna i systemet.
Konsekvensen blir att spänningen (volt) ökar i elnätet. I växelriktarna sitter ett skydd som stänger av solcellsproduktionen om spänningen blir för hög, normalt 253V (230V ±10%).
Om du inte följer våra anvisningar om vilken effekt som får matas ut på elnätet eller skyddet stänger av produktionen som den ska, blir du som innehavare av en produktionsanläggning ansvarig för de skador som eventuellt kan uppstå.
Tidigare hade vi både tid och resurser till att göra de förstärkningar som behövdes i elnätet, det var också oftast platser där elnätet var svagt även för de som konsumerar.
Under 2022 installerades 8MW solceller i vårt nät, vilket är lika mycket som var installerat under alla år fram till och med 2021. Antalet anläggningar dubblades under ett år, från 550 till 1150.
Tidigare installerades enstaka anläggningar spritt i nätet, nu är det vanligen flera på samma gata, vilket innebär att där blir flera solceller som producerar samtidigt på samma ledning och påverkan blir större.
Anslutning av anläggningar i storleken <17kW, har vi inte rätt att ta betalt för, så måste pengarna för dessa förstärkningar tas av den intäkt vi har av nätavgiften. De pengarna är i första hand tänkta att användas till ombyggnad av elnätet där det är gammalt och behöver förnyas samt möjliggöra för nya kunder att ansluta sig till elnätet. Därmed räcker inte pengarna till för att göra alla de förstärkningar som behövs. Så vi får prioritera utifrån olika faktorer vilka förstärkningar vi gör först och de andra får vänta. Just nu ser vi väntetider på upp till två år.
Intresset för att bygga stora solcellsanläggningar är också stort. De största anläggningarna så stora som 50MW. Totalt finns förfrågningar runt 400MW i vårt område. Några av dessa kan komma att byggas. Ekonomiskt påverkar inte dessa projekt våra planerade investeringar, då de får stå för hela anslutningskostnaden.
Kapacitetsmässigt i elnätet har dessa anläggningar inte så stor påverkan på vårt nät, i och med de oftast ansluts med en helt ny ledning. Däremot finns begränsningar i regionnätet eftersom det redan idag produceras nästan 3 gånger mer än vad som konsumeras sommartid i regionen.
Batterier, stora parker och små för hushåll, är något som vi märkt ett växande intresse för. Dessa får samma begränsningar som solceller, dock så kan begränsningen vara större sommartid än vintertid. Eftersom konsumtionen av el är större vintertid, är också möjligheten för produktion större då.
Batterier bör ha en positiv påverkan på elnätet då de förväntas jämna ut konsumtionen över dygnet. Detta då batteriet sannolikt kommer att laddas nattetid då elpriset är som lägst, och sedan användas som produktionskälla när behovet är som störst.
Att batterierna kan arbeta under hela året ses också som positivt. Då batterier fortfarande är väldigt få i nätet, så är det svårt att säga vilka konsekvenser de kommer att ge om de blir många.
I övrigt har vi vind, vatten och biogasgeneratorer i vårt nät. Fördelen med dessa typer av produktion är att de är till viss del kontrollerbara, det vill säga att man kan styra hur mycket och när man vill ha effekt, och att de ger energi året runt. Vindkraften är naturligtvis inte påverkbara i samma utsträckning, då de bara kan begränsas.
Alla laddstationer från Södra Hallands Kraft är så kallade semisnabba laddare. Idag finns främst tre klasser av laddlösningar för elbilar:
- Laddare med laddeffekt på upp till 7 kW är den vanligaste varianten för laddboxar till hemmet. Laddar en pluginhybridbil på några timmar och en ren elbil över natten.
- Semisnabbladdare med laddeffekt på upp till 22 kW: laddar snabbare och kan ladda en elbil på 1–3 timmar. Detta är en vanlig lösning för laddstationer på arbetsplatser eller annan offentlig miljö.
- Snabbladdare med laddeffekt från 22 kW och uppåt.
Redovisas på respektive laddstation.
Snittförbrukningen för några av de vanligaste elbilarna ligger på ca 1,4–1,9 kWh per mil enligt ett test som Vi Bilägare gjorde i januari 2019.
Samtliga laddplatser är utrustade med Type 2-uttag. För att ladda behöver du ha med dig en laddsladd.
Här kan du se alla publika laddplatser.
Genom att sätta upp laddstationer är vi med och utvecklar laddinfrastrukturen i Laholm. På så sätt gör vi det enklare att köra elbil och ökar förutsättningarna för fler elfordon. Detta är en del i vårt arbete att bidra till ett mer hållbart samhälle.
Här får du tips om hur det går till för att ladda din elbil i Laholm.
Du kan betala både med Södra Hallands Krafts laddkort, E.ONs laddkort och via appen Virta. Det går också bra att använda bankkort via sodrahallandskraft.charge.virtaglobal.com. Du hittar mer information om de olika betalsätten för våra laddstationer här.
Registrera dig här så skickar vi kostnadsfritt Södra Hallands Krafts laddkort till dig.
Alla Södra Hallands Krafts laddstationer är av Type 2 och Mode 3. Olika elbilar har olika typer av kontakter, vilket gör att vissa laddstationer bara fungerar till ett visst bilmärke. Type 1 och Type 2 är kontakter för normalladdning. CCS- och CHAdeMO-kontakter används vid snabbladdning. Type 2 och CCS är de vanligaste och har utsetts till EU-standard. Själva laddstationen ska vara av Mode 3, även det en godkänd EU-standard.
Vi vill att du ska kunna köra på el, oavsett var du befinner dig. Därför jobbar vi för att hitta effektiva lösningar för dig och din elbil. Med vårt laddkort kan du ladda på Laholms laddstationer och alla laddstationer som ingår i E.ON Drive, ett av Nordens och Europas största laddnätverk.
Alla, oavsett om man är kund eller inte, är välkomna att ladda på våra laddstationer. Här hittar du mer information om våra priser.
Effektbrist är när efterfrågan på el vid en viss tidpunkt är större än den el som kan tillföras. Det kan liknas vid en bil, som har för svag motor för att orka upp för en backe.
Jämför också med en huvudsäkring som löser ut i hemmet när elanvändningen blir för hög.
Effektbrist i elsystemet uppstår om elnätet blir överbelastat, till exempel om några stora kraftverk plötsligt får driftavbrott, och elanvändningen samtidigt är stor. Effektbrist kan också uppstå på grund av att det blir riktigt kallt samtidigt som industrin går för fullt, vilket ökar elbehovet.
Det finns inte tillräckligt många kraftverk i södra Sverige. Elledningarna från Norrland har dessutom begränsad kapacitet att föra över elektricitet till södra Sverige. Ytterligare tillskott av el kan komma från utlandsförbindelserna som är en del av marknaden, även om kapaciteten den vägen inte är obegränsad heller.
Svenska kraftnät ansvarar för en viss effektreserv som består av reservkraftverk, som kan startas upp vid behov och för att vissa industrier drar ned sin elanvändning. Om inte det räcker kan i värsta fall så kallad ”manuell förbrukningsfrånkoppling” (MFK) av elanvändningen behöva tillämpas.
Manuell frånkoppling av elanvändning har aldrig behövt tillämpas i Sverige, men kan genomföras vid effektbrist som en absolut sista åtgärd. Det innebär att elen kopplas bort i olika områden. Det är Svenska kraftnät som beslutar om detta och ger order om frånkoppling till elnätsföretagen.
Elnätsföretagen har planer över vilka områden som ska kopplas från. Dessa planer utgår från prioriteringslistor som länsstyrelserna i samarbete med kommunerna och elnätsföretagen tagit fram inom projekt Styrel. Inledningsvis kan det dock av praktiska skäl bli nödvändigt att koppla bort kunder i grövre block.
Roterande frånkoppling innebär att elen kopplas bort inom ett visst område under en begränsad tid och att den därefter kopplas till igen samtidigt som den kopplas bort i ett annat område. Det hela följer ett roterande schema hos elnätsföretagen. Roterande frånkoppling används endast om elbristen är långvarig eller vid extrem kyla
En manuell frånkoppling av elanvändning är en order från staten som verkställs av ett elnätsföretag. Det är Force Majeure, där ersättning inte betalas till elkunderna.
Den som vill förbereda sig inför en situation av utebliven el till följd av effektbrist kan vara medveten om risken vid sträng kyla. Varningar brukar sändas i förväg i media med vädjan till medborgarna om att frivilligt dra ned elanvändningen. Detta kan förhindra eller minska en frånkoppling. Elnätsföretagen kan ge information om hur man ska bete sig om elen uteblir och inför en tillkoppling av elen igen.
Att ha en batteridriven radio är viktigt eftersom det är den huvudsakliga informationskanalen.
Tips om att minska elanvändningen finns främst hos de lokala elnätsföretagen. Det handlar om att tillfälligt ändra beteende; dra ned på elvärmen, hålla kylskåp och frysar stängda så mycket som möjligt, inte maskintvätta eller maskindiska, undvika bastu och minimera användningen av annan elutrustning, till exempel motorvärmare och kupévärmare, vid det aktuella tillfället.
Det är det lokala elnätsföretaget som har ansvar för informationen sedan en frånkoppling av elen väl blivit ett faktum och inför en tillkoppling. Information sänds från Sveriges Radios P4.
Om många hushåll har maximal elanvändning när elen kommer tillbaka utsätts elsystemet för överbelastning. Det kan alltså bli svart igen.
Därför är det viktigt att alla hjälps åt att mjukstarta efter ett avbrott. Det handlar om att inte dra på elvärmen, värmepump eller elpanna direkt, att vänta några timmar med maskintvätt och maskindisk och att inte börja med matlagning med elektrisk spis direkt. Det lokala elnätsföretaget har information om hur elkunderna bör bete sig.
Avbrottets längd beror på effektsituationen i landet. Skulle det kärva läget beräknas pågå längre tid startar den så kallade roterande frånkopplingen. Det innebär att ingen kund normalt ska behöva vara utan el i mer än några timmar.
Elnätsföretagen följer den planering som länsstyrelserna gjort, och korrigeringar av planen kan inte ske.
Alla anläggningar där det finns risk för person eller djurskador är skyldiga att ha planer för hur ett elavbrott ska hanteras. Dessa anläggningar har oftast egen reservkraft. Elanvändare kan inte räkna med att få reservkraft från sitt elnätsföretag.
Kommunerna har genom Styrel påverkat utformningen av planeringen av manuell förbrukningsfrånkoppling. Kommuner, landsting och länsstyrelser har ett ansvar för att planera sin verksamhet. De flesta sjukhus har fast installerad reservkraft för att klara livsuppehållande verksamhet.